CHIPS

Jag älskar friterade kolhydrater i prassliga påsar! Jag kan drömma om känslan och lukten när man öppnar en chipspåse. Första tuggan är helt underbar och jag bara matar in tills allt är slut. Sista tuggorna är nog inte så goda men det har jag snabbt glömt. Innan jag lade om kostvanorna var chips en betydande del av min kost. Det kunde bli en chipspåse i veckan. Ibland mer. Inga futtiga 200 grams påsar utan 300 gram eller om jag hittade på dom riktigt stora påsarna på 500 gram. Jag längtar efter chips, så är det bara. Idag efter dagislämningen gick jag in på en affär och handlade lite mat. Kyckling, frukt och grönt. Nyttig mat. Bra mat. God mat. Gick förbi chipshyllan. Passerade och gick tillbaka. Stod och tittade på en chipspåse. En ny sort, 180 gram, bättre fett, skalet kvar, gräslök och färskost. Jag diskuterade lågmält med mitt samvete. Om jag köpte den och åt den då skulle ingen märka det. En hemlis mellan mig och chipspåsen. Flera protester dök upp och jag kände inte det där enorma suget som jag brukar känna. Men påsen hamnade i korgen, följde med till kassan, jag tittade på den när den åkte iväg på bandet och sedan hamnade den betald i min kasse. Promenerade till bussen. Tänkte på min hemlis i kassen. Kom hem, packade upp. Grälade på mig själv och lade bort påsen. Tog fram påsen och lade den på diskbänken. Tänkte att jag kunde äta upp den och kastat påsen ute i soporna. Då skulle maken aldrig märka något. Lite chips var jag väl värd, jag som var förkyld (men det skulle ju inte vara någon ursäkt för att äta onyttigt, tvärtom!) och trött och så. Tog med påsen till vardagsrums bordet. Slog på TV:n. Bara skit på TV på morgonen. Tittade på påsen. Läste innehållsdeklarationen. Jisses vad kolhydrater och kalorier. Dividerade med mig själv. Tänkte på målvikt och målbild. Tänkte på hur gott det var med chips. Knastret, prasslet från påsen. Tänkte på att jag verkligen inte ätit godis, glass, kakor, snacks eller dylikt sedan den 11/2. Att jag var på väg att klara min godis fria månad. Ställde mig upp. Tittade på påsen. Tog upp den och lade tillbaka den i skåpet. Jag ska inte äta den. Än. Men den 12/2 då är den min. Jäklar i min låda, jag har gått och skaffat mig karaktär.