EFTERTANKE

Snart har 6 veckor gått och jag har gått ner betydligt mindre i vikt än vad jag trodde att jag skulle göra. Morgonens vägning visade på 89,2 kilo. Jag trodde verkligen att kilona skulle rasa när jag lade tillbaka i dom bra vanorna igen. Men det gjorde dom inte. Givetvis är jag besviken men jag inser också att jag måste anstränga mig ännu mer. Det har blivit en del slarv, inte mycket, men lite i alla fall. Jag har rört på mig. Men det räcker inte. Första tanken som slog mig på morgonen var att ge upp det här. Det känns som om jag är i en enorm uppförsbacke. Men sedan blev jag bara irriterad på mig själv. Jag ska inte ge upp. Jag ska ner i vikt. Jag har vägt 79 kilo och jag ska dit igen. Nu tar jag nya tag och kämpar på. Det som känns bra är att jag i alla fall har gått ner lite sedan förra veckan. Jag hoppas att det är en indikation på att jag är på rätt väg. Till mig själv; Nu kämpar du vidare och visar för dig själv att du vill må bra. Lättare, gladare och sundare.